Florida nyårsafton 2012: Nu är det väntan på 2013.

Nu är det väntan på 2013. Vi hade många bud hur vi skulle göra det. Från att gå ut på restaurang med uppträdande till att äta hemma i huset.

Vädret var fint så större delen av dagen ägnades åt bad i poolen och tennisspelande på samfällighetens rekreationsområde. Här beslutades också att nyårsaftonmiddagen skulle intas i huset för att sedan ta en tur till Disneyområdet för att titta på deras fyrverkeri.

Middagen fixades av den yngre generationen medan Inga och jag kunde slappa med att läsa böcker.

Peter stod för förrätten som bestod av Musselsoppa som var den bästa förrätt som jag ätit under 2012. Patrik och Tobias stod för huvudrätten bestående av baconinlindad oxfilé med rotfrukter, det smakade superbt. Sist men inte minst fixade Linda desserten som bestod utav pannacotta med vit choklad och hallon, det blev kronan på verket.

Mätta och belåtna satt vi oss i bilen för att åka ned till Disney området. Vi visste inte helt var vi skulle åka men vi följde med strömmen av bilar. Med tur och skicklighet kom vi till ”Disneys Down town” där vi hittade en ledig parkeringsplats alldeles vid entrén till området , då var klockan 23:50. Snabbt ur bilen fram till en utkiksplats där vi hurrade in det nya året samtidigt vi på håll såg det maffiga fyrverkeriet.

12 slaget.

Efter det gick vi och strosade i området där många orkestrar spelade. Vi diggade mest en orkester som spelade samba.

Ny nya året har anlänt

Trötta anlände vi hem till vårt hus på Lake Davenport  Boulevard 406, klockan var då 02:00 1:a januari 2013. Bilfärden hem tog en timme (jätte-jättelånga köer) eftersom alla andra Orlandobor förmodligen även var ute och firade nyår.  

Florida den näst sista dagen under 2012

Mycket spel på gång

Söndagen ägnades åt golfbanan Diamond Back vilket tillika är namnet på en giftig ormart. Det var återigen en bana som vår "husfixare från England" tipsade om.

Den var helt annorlunda mot de tidigare banorna, påminde mycket om banorna i Sverige. Det som kändes annorlunda var alla varningar att inte beträda områden utanför fairway där ormarna låg och beredda att attackera enligt banskötarna.

Detta var inte min dag då jag hela tiden slog snett utanför fairway och på sätt blev det många bollar för ormarna. Däremot spelade Tobias och Peter som proffs och radade upp par med Peter som strået vassare denna gång. När han räknade samman hade han strax under 90 slag på denna svåra bana.

Peter vaktar flaggan medan Inga Puttar

Kvällen ägnades åt Alfapet som alltid är ett prestigefullt evenemang. Denna gång var det bloggaren som drog det längsta strået.

Mycken tankemöda lades ned

Än välfylld Alfapet bräda

Florida 29 december:Återträff

Återträff efter 24 år

I juni 1988 hade vi kanadensiskt besök i Brunnby. Det var bekanta som Inga hade när hon bodde i Kanada. Wilson och Pearle som de hette var på besök i Sverige och firade Stora Kopparbergs 100 års-dag i Dalarna. Wilson jobbade nämligen på Stora Kopparberg i Kanade och var lyckligt lottad och fick vara med i firandet i Sverige. Efter firandet besökte de oss i några dagar och under den tiden planterades två granar (Tobias och Peters) som de hade fått av Stora Kronoberg.

Nu i år har Inga blivit vän med Pearle på Facebook och i och med att de också är i Florida just nu så bestämde vi oss att träffa dem. Vi bestämde träff på en restaurang i Clermont som är en plats mitt emellan de ställen där vi bor.

Det blev ett glatt återseende efter alla dessa 24 år. Wilson hade under alla år undrat hur det gått med plantorna de planterade. När jag kunde visa kort hur de såg ut idag blev både Pearle och Wison överväldigande hur stora granarna de planterade hade blivit.

Visar nedan lite bilder från 1988 och 2012.

På väg upp i skogen, Tobias och Peter med plantorna i handen

Här sätts plantorna i jorden

År 2012, granen i mitten är Peters gran 

År 2012 Wilson och Pearle 24 år senare trots att planteringen kändes som ifjol.

Florida 27 och 28 december blev sportiga

Golfbilar något nytt för grabbarna

Nu har vi sportat i två dagar. Igår var Inga och jag och golfade med Peter och Tobias. Ännu en gång blev vi påminda att det är bra att börja och golfa när man är ung. Trots att de spelat max 5  rundor på 8 år måste Inga och jag slå två slag innan vi nådde deras utslag från tee. Vad som var nytt för dem var att åka golfbil, där fick Inga och jag lära dem något nytt.

 Trevligt var det, och efter 14 hål då vi fick bryta på grund av mörker så hade Tobias slagit minst antal slag.

Idag blev en dag vid tennisbanan då var Patrik och Oliwer också med. Alla prövade på att spela i det fina vädret. Stilarna var lite olika som ni ser på bilderna nedan.

Florida den 26:e januari. Mellandags-REA i alla affärer

Juldagen är Amerikanernas stora dag när det gäller julhelgen och då är alla affärer stängda även varuhuset Walmart som i annat fall är öppet 24 timmar per dygn i 52 veckor.

Annandagen är då alla affärer öppnar sin mellandagsrea precis som i Sverige. Med Patrik i spetsen for Peter och Tobias tidigt till den närbelägna Outleten för att köpa märkeskläder till vrakpris.

Inga och jag tog hand om Oliwer och även vi gjorde en liten affärsrunda för att handla mat. Det passade bra för för första gången var det en regndag och hur det regnade. När vi skulle gå från parkeringen till varuhuset Target fick vi sitta i bilen och vänta i en halvtimme innan vi kunde någorlunda torrskodda komma in i affären.

Det var som att minnas sommaren 2012 i Brunnby

Florida 25 december: En juldag med flera dopp.

Då så vår det dags att fira jul. Det blev en sen frukost med gröt som huvudingrediens. Julklappsutdelning blev det på amerikanskt vis (tomten hade lämnat julklapp i en strumpa) för Oliwer. Tomten hade även uppmärksammat att andra runt bordet hade varit snälla vilket innebar att även de fick klappar.

Innan julbordet serverades blev det inte dopp i grytan som seden är, utan doppet blev i den varma poolen istället.
Där tillbringades stora delen av dagen förutom en promenad runt de närliggande kvarteren.

Otello som var en av julklapparna spelades för vissa med stor framgång, andra hade trevligt på annat sätt. Husets alla rum och vrår inspirerade till kurragömmalek. Oliwer i spetsen var en baddare att försvinna i denna lek men hittades då och då av sina äldre farbröder och farmor.

När klockan närmade sig midnatt var det tyst i huset och endast bloggaren var vaken och som tyst knappade på sina tangenter.

Florida 24 december Julafton i väntan på att grabbarna kommer.

Ikväll kommer grabbarna, vi skall hämta dem på Orlando internationella flygplats klockan 19:30 men först skall vi spela golf, vår "nya" tradition på julafton. Kanske inte helt då vi gjorde det även hemma i Sverige när det var gröna vintrar för ett antal år sedan.

Traditionen delades även av några amerikaner då vi inte var helt själva på banan. Det var t.o.m så vi var tvungna att gasa förbi några på hål sex då de höll på 20 minuter på varje hål trots att alla hade en egen bil.

När vi spelat klart de 18 hålen började det skymma men jag vår nöjd, förra rundans duffar och vattenbesök hade bytts ut med raka långa utslag, fina inspel och bra puttning. En birde och fler par och rundan slutade på 98 slag,  "yippy".

Nu bar det av till flygplatsen, Tobias och Peter kom först trots att deras plan var lite försenat från sista mellanlandningen i Washington, de hade tidigare även mellanlandat i London där det visade sig att även Tobias resväska försvann. Patrik och Oliver kom en halvtimme senare, de tog vägen över Amsterdam och Minnapolise.

Nu var det bara att lotsa dem hem till huset. Inga som kartäsare i Oliwers och Patriks "stora" Toyota och Tobias och en sovande Peter som kartläsare och jag i våran "lilla" Toyota. Först tog det oss (Tobbe Peter och jag) en viss tid att hitta bilen på flygplatsens stora parkeringsgarage innan lilla Toyotan kunde starta resan mot  huset på Davenport Boulevard 406.

Efter husesyn och lite resesnack så somnade alla gott strax före midnatt.

Florida 23 december: Julhandla mat i Florida

Nu skall vi fylla kylskå pet med onyttiga saker för att grabbarna skall känna sig om hemma när de kommer imorgon. Så här långt har vi endast gå tt i matvaruaffärernas grönsaks- frukt och nötvdelningar. På kartan hittade vi ett stort köpcenter som lå g i stadsdelen Kissimmi söder om Orlando Downtown. Efter 40 minuters bilkörning nå dde vi köpcentrat, stora lokaler var det men det visade sig att alla butiker i gallerian var tomma förutom n ågra klädbutiker som var av typ "rearea-affärer". Förmodligen har kundunderlaget försvunnit och att bostadsområ det runt köpcentrat f ått ny befolkning av nyamerikaner som har mindre pengar. Det som p talade det var att alla pratade spanska och alla skyltar var p spanska och engelska.

Matvaruaffären som vi hittade 10 minuter därifrån var av hög klass och som vår "Coop forum affär" hemma i Enköping gånger 5.

Nu gällde det att hitta saker för julbordet. Det blev prinskorv, kanske inte helt men ändå , något som liknade julskinka men inte ändå , köttfärs som kan bli köttbullar o.s.v.. Vi hittade även saker som vi inte trodde vi skulle hitta, Gevalia-kaffe från Gävle (väl dokumenterat på  förpackningen) som en demonstratis serverade, Wasabröd kunde vi även köpa.

När vi lämnade butiken hade vi minst 10 plastkassar med varor men det är inte så farligt som det låter då det lägger i två, tre varor i varje kasse. Systemet med kassar är helt olikt Sverige. Kassören lägger varorna direkt i kassarna som finns på en kassekarusell. Därifrån tar kunden kassarna och lägger dem direkt  i kundvagnen. Kundvagnen kan man sedan lämna vid bilen då butiken har löpare som hämtar dem och ställer dem i butiken. En helt annan process än vad vi har i Sverige eller hur?

Florida 22 december Första riktiga golfrundan.

De kalla vädret består men det är skönt ändå när solen skiner och det är vindstilla.

Idag skulle det spelas golf på riktigt. Vi for till biblioteket för gå in på golfsiten "Golfnow.com" för att boka tid på golfbanan Ridgewood. Vilken "site", lediga tider kom direkt upp för banan och till vår stora glädje visade det sig att efter klockan 13:00 var priset 25 dollar per spelare. Vi slog till direkt och bokade och betalade genom hemsidan.

Sedan hem för lunch, livingfood mat förstås, börjar inse hur gott det är (speciellt "babyspenat") och vad praktiskt det är när man vill ha snabblunch. In med golfklubborna i bilen och iväg till golfbanan som låg 10 minuters biltid (avstånd anges alltid hur lång tid det tar med bil) från där vi bor.

Vilken golfbana, här ligger "Orresta" i lä med hästlängder. Greenerna är som "sammetsmattor", fairways som våra greener,  bunkrar med sand som på Gotlands finaste stränder och vyerna kring banan är som man tidigare bara sett på vykort. Splitter nya gofbilar för varje spelare och detta endast för 170 svenska kronor per runda. Med andra ord upplagt för en perfekt golfrunda i 20 graders värme och strålande sol.

Uppvärmning på puttinggreen och ut på första tee efter några reglerade uppvärmningssvingar. Vad händer, första slaget en ordentlig "duff" 10 meter,  mulligan längre men i ett vattenhinder. Enda trösten är att det är bara Inga som är i närheten.

De efterföljande 17 hålen följer samma mönster samtidigt som min medspelare spelar som en gud, och spelat bättre än någonsin 103 slag på denna svåra bana. Golf kan vara riktigt tungt emellanåt vad hjälper då att allt annat är perfekt, men som golfare vet man det kommer en ny runda och dååå....

Florida 21:a december. Vintern har kommit

Vintern har kommit 

Nu har vintern kommit till Florida 48 grader Fahrenheit vid middagstid, igår vår det 82 grader. Sitter hela tiden med miniräknaren och räknar ut hur många Celsiusgrader det är (en perfekt pensionärssysselsättning). Formeln är: antalet Farenheitsgrader -32  x (5 / 9). Jag fick det till cirka 18, 888 celsiusgraders skillnad.

Vinter och jul här i Florida verkar vara något stort. I vårt kvarter har alla julpyntat, och hur de har julpyntet, bifogar några bilder från våra närmaste grannar. Vi har också försökt som ni ser på en utav bilderna.

Vi var på utflykt till en outlet några mil härifrån och alla Orlandobor hade nog samma idé i vinterkylan, det var "Heavy traffic". Det är sista vardagen innan jul men tydligen är det som hemma att allt är öppet fram t.o.m. julafton. Däremot verkar det vara stängt överallt juldagen så vi måste nog tänka på att proviantera mat så att inte grabbarna behöver leva på "Livingfood" när de kommer på julaftonkväll.

Det här med en vit jul måste vara något som man har mindervärdeskomplex för här, för överallt spelar de låten "White Christmas".Jag har dock ännu ingen längtan till det.

Florida 20 dec. Engelsk inbiten golfare

Fastighetsskötare och golffantast

För att nå omvärlden besökte vi stadsdelens bibliotek,  det skulle vara  idealiskt promenadavstånd på 2 km dit, men det finns inga trottoarer och det är en livsfara att ge sig ut på Floridas vägsytem.

Det var härligt att läsa lite mail och kolla på svenska nyheter, de är så att man känner lite  av abstinensbesvär att inte få sitta vid en dator, men det kanske skall vara så som pensionär i Florida, det är en i mitt sällskap som tycker så.

Det blev åter en runda golf på eftermiddagen. Det var amerikansk pensionärsgolf, golfbanan i stadsdelen där vi bor är en par, 9 hålsbana utan vatten och bunkrar. Man måste åka golfbil så rundan avverkas på 50 minuter. Vet inte om det kan kallas golf.

Dags för första golfrundan, men .....

Våran fastighetsskötare som förresten fixade ett nytt kylskåp då det gamla hade konverterat till frysbox och all mat blev till is, var en inbiten golfare från England.

Han hade inte mycket övers för amerikanska medelgolfaren, han menade att de har ingen golfetik alls och uppträder arrogant och så fuskar de också. Det var perfekt att träffa honom, han gav oavbrutet golftips i en halvtimme (det gick inte att avbryta honom), bland annat golfsiten "golfnow.com" där man kan boka tid som på golf.se hemma i Sverige. Skillnaden är att priserna är varierande under dagen och beroende på väder och om man bokar in sig på en tidigare tvåboll kan man få en mycket lägre greenfee. Det är som "oljespotmarknaden" man känner sig lite som en börshaj bara man kunde sitta uppkopplad hela tiden, men det är man ju inte. Annars vilken pensionärslycka.

Florida 19 dc. En dag på AT&T butiken

Att få tillgång till nätet är inte det lättaste här i USA

På tisdagen var vi till en AT&T butik, USA:s ledande teleoperatörer och frågade om det fanns möjlighet att få ett amerikanskt SIM-kort så vi kunde surfa för en rimlig kostnad. De visade en broschyr med olika förslag, 3 GB för 50 dollar under en månad. Inga problem att byta ut SIM-kortet i surfplattan menade de.

Vi köpte förslaget men något lite problem dök upp och de ville rådfråga AT&T centralt och ville att vi skulle komma tillbaka nästa dag (onsdag).

Glada i hågen for vi dit för att få tillgång till världen i huset där vi bor, men ytterligare problem dök upp. Killarna i butiken var trevliga, duktiga och otroligt hjälpsamma.  Efter att det försökt med olika former av anslutningar med nedladdningar av program otaliga telefonsamtal med AT&T:s centrala USA-support gav de upp. Det var som om Aditro:s alla tekniska problem även fanns här. Killarna i butiken menade också att Europa har bättre system gällande abonnemang än vad teleoperatörena i USA har.

Under de fyra timmar vi var i butiken hade vi rätt trevligt ändå, då vi träffade många andra trevliga kunder med smartphones problem samt hur de upplevde livet.

"Part of the nation´s largest 4 G network" hade de men inte för oss.

Frusna (aircondition på 18 grader i butiken) fick vi åka därifrån med insikten att kontakten med omvärlden blir att åka till stadsdelens bibliotek eller Mac Donalds som enligt utsago har oskyddad Wifi.

Det är tur man är pensionär och ser sådana här händelser som ett sätt att slå ihjäl tiden.

Dag 2 i Florida

Tisdag  18 december  

Första dagen i huset med varma reskläderna på, alla kläder i resväskan i Denver. Ingen ”livingfood” frukost heller utan vitt bröd med ett glas” Coka Cola diet” som vi köpte i kvarterets bensinmack.

Ytterligare en besiktning av alla rum och relax-utrymmen runt poolen, Vi blir mer och mer förtjusta av ”Placet”. Vi hittar en julgran i garaget och får även julstämning.

Nu skulle det handlas, fem kilometer bort finns ett köpcenter med varuhuset ”Walmart”. Två timmar tillbringade vi där (det  är det nya pensionärslivet vilket innebär att det skall läsas och kännas på alla förpackningar) sedan hem och lagade Livingfood lunch med min favorit rätt ”Babyspenat”. Vädret är toppen 26 grader, så eftermiddagen tillbringas runt poolen. Det kändes för att bada. Badkläderna i Denver hur skulle det gå? Hur det löste sig berättar jag inte här men vi insåg att vi skall betala för att få poolen uppvärmd framöver.

En promenad till närmaste golfbana där vi pratade med en man att klockan 12:00 imorgon fanns det tid att spela. Vi hann även besöka en AT&T butik för att köpa ett ”amerikanskt” SIM-kort som gör det möjlighet att utan allt för hög kostnad ringa och surfa med våra elektroniska prylar.

Klockan 20:00 ringde det på husets fasta telefon ((gammalmodiga här, det finns även telefonautomater i varuhusen) det var från flygbolaget. Resväskan var nu i Orlando och ett bud skulle komma med den mellan 9:00 – 11:00 pm. Inga höll sig vaken och när de kom kvart över elva så sov jag. Tidsomställningen kräver sitt attribut. 

Florida 17 December: Sex veckor framför oss

En resdag med många dramatiska händelser

Dagen började med väckning 05:30 för att göra sig klar för en lång resdag till Orlando.

Min syster Annica kom och hämta oss för att skjutsa oss till flygbussen i Enköping som skulle ta oss till Arlanda. Allt gick enligt planerna, allt färdigtpackat, Annica hos oss i tid och färden startade, 5 kilometer innan Enköping blir det tvärstopp, bilolycka och långa köer. Upplandsradion meddelade om olyckan och att det skulle bli avstängt i obestämd tid. Vad gör vi, vi har cirka 20 minuter innan bussen går. Rätt som det är ser Annicka att bilarna framför börjar rulla och Annica tar oss med säker körning till Arlandabussens hållplats i Enköping.

Resan till Arlanda var lugn, jag sov förmodligen mesta av tiden i och med att det kändes som 20 minuters åktid. Väl framme skedde en perfekt incheckning . Vi slapp t.o.m. betala för en extra väska.

Nu skall vi lämna ruskvädret

Åtta timmar senare landade vi i ett snöfritt +4 graders O Hare flygplats i Chicago. Allt efter planerna men sedan började dramatiken. Passkontroll med 100 meters kö, två timmar hade vi på oss till nästa flyg till Orlando. Efter en timme var vi framme vid tullaren sen full fart för att hämta väskorna och checka in flyget till Orlando. Väl framme vid incheckningen säger en trevlig kvinna ”ni hinner inte med ert flyg jag bokar om er till klockan 17:10 flyget”- Puh nu blir det fyra timmars väntan. Det behövdes, lång transport till en annan terminal, säkerhetskontroll med långa köer o.s.v..

Väntan i Chicago

Orlando ”here we come” tre timmar sent, nu skulle väskorna hämtas. Golfbagarna låg snällt och väntade på oss men var fanns vår stora resväska, ”ingenstans”. Inne på ”Uniteds (flygbolaget)” informationskontor berättar en trevlig kvinna att ”Er väska är i Denver” vi levererar den imorgon till ert hus, ”so good”.

Nu vidare till att hämta hyrbilen vi bokat så omsorgsfullt. Där möttes vi av en mycket ”otrevlig kvinna”. Hon skulle ovillkorligen pracka på oss en större bil än den vi beställt (4000 kronor extra skulle det kosta). Era golfbagar går absolut inte in i den bil ni beställt och en stor resväska till ”nej aldrig” och ni skall ha den och åka i sex veckor ”urdumt”. Vi stod på oss och när hon insåg att hon hade förlorat spelet kastade hon i princip alla papper som vi behövde underteckna och bilnycklarna på oss. När vi kom till garaget och såg bilen var det en liten härlig Toyota som golfbagarna lätt rymdes i och vår saknade resväska skulle även den få plats.

Nu ut i Orlandomörkret för att åka till det hus vi hyrt. Vägbeskrivningen vi hade fått av uthyraren ”Craig” var perfekt. Först väg 528 från flygplatsen, efter 6 miles till höger in på I4:an väster ut mot Tampas, på den efter fem ”exitar” höger in på 192:an , på den 7 ”exitar” till en lång U-sväng in på 27;an och första trafikljuset till vänster  sedan andra till höger, tre kvarter  och huset är till höger. Otroligt vi satte färden perfekt. Det var som ”hole in one” i golf. Väl framme väntade vårt lilla hus ”wow” en snabb besiktning lite tilltugg och sedan trötta i säng klockan 05;00 svensk tid.

Väl framme väntade vårt lilla hus ”wow”