Att få tillgång till nätet är inte det lättaste här i USA
På tisdagen var vi till en AT&T butik,
USA:s ledande teleoperatörer och frågade om det fanns möjlighet att få ett
amerikanskt SIM-kort så vi kunde surfa för en rimlig kostnad. De visade en
broschyr med olika förslag, 3 GB för 50 dollar under en månad. Inga problem att
byta ut SIM-kortet i surfplattan menade de.
Vi köpte förslaget men något lite problem
dök upp och de ville rådfråga AT&T centralt och ville att vi skulle komma
tillbaka nästa dag (onsdag).
Glada i hågen for vi dit för att få tillgång
till världen i huset där vi bor, men ytterligare problem dök upp. Killarna i
butiken var trevliga, duktiga och otroligt hjälpsamma. Efter att det försökt med olika former av
anslutningar med nedladdningar av program otaliga telefonsamtal med AT&T:s
centrala USA-support gav de upp. Det var som om Aditro:s alla tekniska problem
även fanns här. Killarna i butiken menade också att Europa har bättre system
gällande abonnemang än vad teleoperatörena i USA har.
Under de fyra timmar vi var i butiken hade
vi rätt trevligt ändå, då vi träffade många andra trevliga kunder med
smartphones problem samt hur de upplevde livet.
 |
| "Part of the nation´s largest 4 G network" hade de men inte för oss. |
Frusna (aircondition på 18 grader i butiken)
fick vi åka därifrån med insikten att kontakten med omvärlden blir att åka till
stadsdelens bibliotek eller Mac Donalds som enligt utsago har oskyddad Wifi.
Det är tur man är pensionär och ser sådana här händelser som ett sätt att slå ihjäl tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar